måndag 11 januari 2010

mitt öde=min livmoder.

Det är intressant att disskutera ämnet.. Ödet.Tror du på ödet?Det som gör att du väljer det du väljer.Den där lilla grejen som gör att du inte kommer med den där bussen..den bussen som 10 minuter senare fontalkrockar,och ingen överlever.Eller att du kommer hem just i det ögonblicket telefonen ringer och du hinner svara och du har vunnit 4 miljoner just för att du svarade på just den 4 signalen!!!Ödet mina vänner.Eller ska vi kalla det slumpen?Vad är det som händer just då,när vi gör valet,vi inte ens vet om att vi gör.När vi går åt vänster istället för höger.INGEN SOM HELST ANING!=))Jag kallar ju mitt öde Gud.Jag har valt att tro att han ser min väg.Jag får själv välja hur jag ska gå.MEN han går brevid och håller mig hela tiden i handen.Han vet innan mig vilken väg jag kommer att välja.Men av kärlek låter han mig gå..fast det kan vara så in i hellskutta fel..Därför att kärlek är inget man kan tvinga sig till.Men jag vet..att detta är den stora frågan i hela kristenheten.Hur kan Gud tilllåta så mycket onska och död om han älskar oss så???Många väljer att avsäga sig tron helt pga av detta.Och jag kanske skulle göra det samma..om en enorm sorg drabbar mig.Jag vet inte.Det är absolut inget man orkar gå runt och tänka på.Jag kan bara tacka slumpen för alla val som jag ändå fixat ganska bra.Jag förtränger det dumma som har hänt i mitt liv.Ödet ville ha mig enögd och utan kvinnlighet.Men.. med en kolosal livmoder.Sådan är jag.Helene Enblom.<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar