dumma jävla hjärta.

Maria drar ett halsbloss och njuter..av ciggen och av tystnaden...Detta är hennes stund.Hennes hemliga stund.Det är kanske inte det bästa,hon vet.Men det är hennes och bara hon vet att hon röker ibland.I hemlighet.Bara för att jävlas lite med livet.Hon behöver det.Hon är helt själv hemma,det är morgon och Josef har åkt till jobbet.Hon har väntat på denna stund.Nu står hon där och drar in....Det är december.Massor av snö.Igår var hon och köpt julklappar,till sina syskonbarn och till sina föräldrar och till Josef.Hennes familj,dom hon älskade.Maria tänkte på Josef.Vad han skulle bli glad för resan hon köpt till dom.Bara dom 2 och Grekland.Hon tänkte inte tänka på HONOM något mer.Aldrig någonsinn.Hur säger man till hjärtat att sluta slå?Hon hade ingen aning.Men hon tänkte inte låta det ske.Boken hade hon i säkert förvar.Hennes allra heligaste bok.Varför var det så viktigt att hon fick skriva?Hon kände bara livet i sig när hon satt och skrev.Idag hade hon massor att göra,ja..det var ju snart jul.Hon måste ju leva på sitt liv..vardagen som var så enkel innan..var plötsligt olidlig att ta sig igenom.Hon kände det som om hon stod utanför och kikade in...Dumma jävla bankomater.Dumma jävla hjärta som inte lyssnade på vad hjärnan sa.Dax att glömma.Maria tog en cigg till.(ur "Boken om Maria")