Störst av dem alla är...

1 Kor 13.1-13 Om jag talar både människors och änglars språk,men saknar kärlek,är jag bara ekande brons,en skrällande cymbal.Om jag har en profetisk gåva och känner till alla hemligheterna och har hela kunskapen ,och om jag har så mycket tro att jag kan flytta berg,men saknar kärlek,är jag ingenting.Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter mig brännas på bål men saknar kärlek har jag ingenting vunnit.Kärleken är tålmodig och god.Kärleken är inte stridslysten,inte skrytsam och inte uppblåst.Den är inte utmanande,inte självisk,den brusar inte upp,den vill inget något ont.Den finner inte glädje i det som är fel ,men gläds med sanningen.Allt bär den,allt tror den allt hoppas den,allt uthärdar den.Kärleken upphör aldrig.allt annat ska tystna.Vår kunskap är begränsad och när det fullkomliga kommer, skall det begränsade förgå.När jag var barn,talade jag som ett barn,förstod som ett barn och tänkte som ett barn.Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga.Ännu ser vi en gåtfull spegelbild;då skall vi se ansikte mot ansikte.Men nu består tro,hopp och kärlek, dessa tre,och störst av dem är ...KÄRLEKEN.